När jag träffade Tobbe hade jag aldrig hört en låt med
Sister Hazel. Med Tobbe lyssnade mycket på dom just då. En av låtarna hade han
även som väckarklocka. Varje morgon som den ringde vaknade jag och var lycklig.
Bredvid mig låg den finaste mannen i världen.
Då kunde jag bara hoppas på att det skulle hålla mellan oss. Eftersom
jag redan planerat flytt till Göteborg innan jag träffade honom hade vi inte
oddsen på våran sida direkt.
Men trots hela Sverige mellan oss, så löste det
sig. Och när jag saknade honom lite extra och kände mig ensam lyssnade jag på
Sister Hazel.
Snart 4 år senare, ett barn, en förlovning, ett hus köp och en
pågående graviditet. Lyssnar jag fof på dom när jag känner mig lite nere. Idag
kan jag nästan alla låtar utantill och sjunger glatt med hur sorgliga texterna
än kan vara. För det gör mig lycklig!
För jag vaknar fof på morgonen men den
finaste mannen i världen bredvid mig. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar